...för vårt usla bloggande, kommer här ett riktigt rackarns fetinginlägg! Det består av bilder från förra helgen, då vi satte på oss mörka solbrillor och smög på våra intet ont anande boyfriends som vi hade bett möta oss vid Katarinahissen vid Slussen. De hade båda (oberoende av varandra) fått i uppdrag att infinna sig där kl tio över tre i lördags, och vi satt på andra sidan gatan och spanade. Eftersom ingen av dem hade en aning om att den andre skulle vara där, var det himla kul att sitta och kika på dem när de upptäckte att "Nämen, där är ju Niklas/Magnus!". Lurigt värre. När de hade stått och pratat några minuter tog vi denna papparazzibild och skickade till dem. Sjukt spännande, man borde smyga mer på folk.

När vi hade smugit klart gick vi ner och plockade upp våra söta och glatt överraskade dejter, och traskade iväg längs vattnet.

...tills vi kom till Fjäderholmsfärjan. Nu började de nog ana vart vi skulle ta vägen. Här var Malin tvungen att knäppa en bild; folk brukar ju tycka att vi är lika - men vi har dessutom lyckats styra upp pojkvänner som är rätt lika de med (tom samma fräsiga solglasögon), som vi har fått nöjet att vara tillsammans med nästan exakt lika länge. Malin/Vanja - Vanja/Malin, ibland är det svårt att veta var den ena slutar och den andra tar vid. Vi kanske ska börja kallas oss Valin. Eller Manja.

Mysig solglasögonparad båttur!

Känns alltid lika lurigt när båtar stora som byggnader glider förbi en i skärgården. Att de ens kan flyta är en gåta. En ännu större gåta är att 2000 människor åker med dessa båtar varje dag. Året runt.

Väl på Fjäderholmarna blev det glasspaus.

Och gungpaus. Båda pojkarna var så himla bra på att gunga att de konstant gungade sig själva ur bild.

Efter lite runtmysande på ön satte vi ladies på oss guldbyxorna och tog med pojkarna på finmiddag på Fjäderholmarnas Krog. Hovmästaren fick 100 minuspoäng för sin trista attityd (när vi sa att vi ville börja middagen ute på bryggan för att sedan flytta in när solen gått ner - och det blir skitkallt - var det HEEELT omöjligt, vi trodde att han skämtade eftersom det inte direkt var fullsatt inomhus men han stod på sig, så vi lovade snällt att sitta ute hela kvällen, hur kalla vi än skulle bli). Men sen kom vår lockige hjälte till servitör (längst ner till höger i bild) och styrde skutan rätt igen med en superskön energi som gottgjorde suringhovmästarens ovilja att göra gästerna glada. Tack för det! :-)

Skål från bryggan!

...där det åts supergod mat...

...och dracks en svingod öl, som dessutom kom serverad i ishink. Tjusigt värre! Vi hade ju guldbyxorna på oss som sagt... ;-)

När solen gått ner blev det mycket riktigt svinkallt, så då var det tur att vi sket i den trista hovmästaren och knatade in. Till vår stora glädje fann vi dessutom en brasa att hänga vid!

Söta pojkvänner.

Vid brasan intogs en av de bästa Irish Coffeesarna vi druckit och vi har druckit sjukt många ett gäng, så det är ett gott betyg.

När Irishen sipprat in i systemet tenderar fnittret att sippra ut.

Utsikt från färjan hem. Mycket mysig dag! Vi kan varmt rekommendera att röva bort sina pojkvänner, kändes som en hel minisemester faktiskt. Heja överraskningsdagar!